Unga och arbete

Strukturella faktorer och individuella lösningar i arbetsmarknadspolitiska projekt - en kunskapsöversikt


Syftet med denna studie har varit att analysera effekterna av de olika arbetsmarknadspolitiska insatser som gjorts i Västernorrland för unga. Som underlag till analys har erfarenheter från olika arbetsmarknadspolitiska insatser i såväl Sverige som helhet (sekundäranalyser av genomförda utvärderingar för Sverige som helhet) som i Västernorrland (primäranalys av utvärderingar som gjorts av genomförda projekt) använts. Därtill har inläsning av relevant teoretisk litteratur gjorts i syfte att sätta in det empiriska materialet i ett sammanhang.

I studien har de olika inventerade projektens problemfokus kontrasterats mot en analys av ungdomars utsatthet idag. Vi har intresserat oss för om problemfokus har utgjort en relevant översättning/förståelse av ungdomars behov idag. Studiens målgrupp har varit ungdomar i åldern 16-24 år. En mycket viktig och central del av vår studie har varit att inventera olika arbetsmarknadspolitiska projekt som genomförts för ungdomar i Västernorrland åren 2007-2012 och analysera upplägg och resultat av dessa projekt. Inventeringen har medfört behov av olika typer av avgränsningar. Det empiriska underlaget kan därför mer karaktäriseras som ett urval av det totala antalet projekt i länet än en total sammanställning.

Studiens slutsatser


Studiens slutsatser kan sammanfattas i följande punkter:

  • Ett allt för stort fokus på individ kan medföra att de strukturella hindren glöms bort.
  • Ett medicinskt perspektiv vid arbetsmarknadsåtgärder förstärker fokus på individens beteenden och brister, d.v.s. att arbetslöshet riskerar att medikaliseras.
  • Tillstånd eller process? Utanförskap framställs ofta som ett individuellt tillstånd där åtgärderna framförallt inriktas mot individen. Vi ställer frågan om inte andra begrepp, som t.ex. marginalisering, social exkludering eller etablering, kan lyfta fram en process där strukturella hinder får större fokus?
  • Ett utvidgat problemfokus kan leda till nya former av samverkan med fler aktörer och alternativa arbetssätt.
  •  Socialt kapital utgör en viktig del av problemlösning. Ungdomarna själva, men även litteraturen, har tagit upp bristande socialt kapital, oftast en brist av kontakter, som ett av de största hindren att etablera sig i arbetslivet.
  • Samverkan är något viktigt och betydelsefullt. Vid samverkan behöver dock helhetsperspektivet förstärkas i förhållande till en sektoriserad specialisering.
  • Samtidigt som vi menar att samverkan är viktigt, är det inte ensamt tillräckligt. Samverkan som kortsiktig lösning av ungdomars sammansatta behov får inte utesluta funderingar kring behov av institutionell förnyelse.
         

Författare:

Göran Bostedt, Helene Hillborg & David Rosenberg

Rapport 2012:15

Ladda ner rapporten