Kunskapsnätverk för regional utveckling i Västernorrland


I ”Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet 2011-2020" (Länsstyrelsen Västernorrland, 2011, sid 8-9) har visionen för Västernorrland slagits fast till ”Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet”. Utgångspunkten för den regionala utvecklingsstrategin formuleras i dokumentet (ibid, sid 6) till långsiktig hållbar tillväxt och utveckling. Detta skall förstås som ”Hållbar utveckling utgår från en helhetssyn på människan och samhällets behov, förutsättningar och problem.

Den grundläggande principen är att de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna är integrerade – de är så att säga både varandras förutsättningar och stöd” (ibid).  Vad som behöver/skall göras tycks därmed vara klart. Hur det kan och skall nås är mer problematiskt. Finns det nödvändig ”commitment” till idén, finns det tillräcklig handlingskraft, finns det möjlighet till koordinering av insatser, hur skall ambitionerna kunna operationaliseras till konkret handling?

Den redovisade strategin i RUS för att nå denna vision är att få till stånd en positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. För att nå detta prioriteras fyra fokusområden (ibid, sid 9).

  • Människan som drivkraft (dvs hög livskvalitet, framtidstro, engagemang och öppenhet),
  • Kompetens som drivkraft (ett samverkans- och matchningssystem som ger en effektiv arbetskrafts- och kompetenstillförsel),
  • Innovationsförmåga som drivkraft  (samverkans- och stödstrukturer för ett dynamiskt entreprenörs- och innovationsklimat) samt
  • Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft (att nå en konkurrenskraftig och hållbar tillgänglighet).


Den analys och de slutsatser som redovisas i RUS-dokumentet för Västernorrland överensstämmer i stor utsträckning med den diskussion som förs i rapporten. Av sju analyspunkter som behandlas i rapporten återfinns fem även i RUS. Rapporten bidarar därmed med att dels föreslå två nya infallsvinklar på frågan om regional utveckling i Västernorrland, dels att markera behovet av problema-tisering kring delar av de frågeställningar som redan återfinns (direkt eller indirekt) i RUS. Dessutom ger studien underlag för påståendet att det har saknats/saknas sammantaget i Västernorrland ett intresse för a) vikten av ett gemensamt regionalt perspektiv och b) en samsyn om de långsiktigt bästa sätten att nå allas framgång.  En analys av interdependens och koordineringsbehov blir då viktigt för att ge incentiv till gemensamt perspektiv på länets regionala utvecklingsbehov av att utvecklas tillsammans. 

Följande frågor utgör de viktigaste frågorna att bygga kunskapsnätverk kring i länet:

  • -En problematisering av perspektiv på regional utveckling med klargörande av vad skillnaden mellan ett utvecklings- och ett tillväxtperspektiv innebär på lokalt och regionalt plan. Hur skapas den attraktiva regionen?
  • -Beskrivning och analys av regional interdependens.
  • -Sociologiska och antropologiska kulturanalyser och riktade insatser för att skapa en känsla av samhörighet och gemensamt sammanhang.
  • Nyinstitutionell analys för förstärkt överblick och styrning av processer och flöden i regionen (för såväl samhällets som näringslivets behov), dvs behov av vision och koordinering.
  • Analys av branschers produktivitet i den regionala ekonomin.
  • Analys av hur regionen kan förstärka förekomsten av relevant högre utbildning i syfte att säkerställa regionens kompetensförsörjningsbehov.
  • Analys av hur kreativitet och innovationsförmåga kan förstärkas i regionen.

 


Ladda ner rapporten.

I rapporten diskuteras vad som krävs i ytterligare kunskapsnätverk för att förstärka möjligheterna till regional utveckling i Västernorrland.

Några av dess viktigaste slutsatser är behovet av ett utvecklat fokus kring vad som utgör en attraktiv region, en analys av regional interdependens och kulturanalyser för att skapa en känsla samhörighet och gemensamt sammanhang.