Arbetsmiljö i daglig verksamhet

För tredje gången har länets kommuner genomfört en gemensam brukarundersökning bland personer som har beviljats Daglig verksamhet enligt Lagen (1993:387) om vård, stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De som deltar i undersökningen har beviljats plats inom gruppverksamhet eller en plats ute på den reguljära arbetsmarknaden, s.k. samhällsplats. I denna rapport redovisas resultaten från Härnösands kommun, Kramfors kommun, Sollefteå kommun, Timrå kommun, Ånge kommun och Örnsköldsviks kommun. Sundsvalls kommun har valt att inte delta i en länsgemensam sammanställning av resultatet av undersökningen.

Sammanfattning

Inom svensk handikappolitik är en viktig grundval att skapa jämlika levnadsvillkor bland medborgarna oavsett funktionsnedsättningar eller inte. Detta innebär att alla samhällsmedborgare ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Ett viktigt led i den handikappreform som regeringen beslutade om 1993 var Lagen (1993:387) om vård stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som trädde i kraft 1 januari 1994. De insatser som ges enligt LSS syftar till att främja delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor, där syftet med de insatser som ges är att bidra till personlig utveckling och att främja delaktighet i samhällslivet. Inom LSS finns tio insatser, där en av insatserna är daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Rätt till denna insats har endast de personer som tillhör personkrets 1 och 2.

I Västernorrlands läns kommuner har det genomförts brukarundersökningar i två tidigare omgångar där syftet var att undersöka upplevelse av arbetsklimatet bland deltagarna i de dagliga verksamheterna och bland de som beviljats samhällsplats. Detta är den tredje och en uppföljning av de två tidigare undersökningarna. Undersökningarna har genomförts med hjälp av ett enkätverktyg, Pict-O Stat och i en kommun användes Netigte. Varje kommun genomförde sin egen undersökning där det fanns en ansvarig person som samordande undersökningen. Frågeformuläret innehöll 17 frågor till de som deltar i gruppverksamhet och 18 frågor till det som har beviljats samhällsplats. Frågorna mäter fem dimensioner; meningsfullhet, arbetsmiljö, trygghet, delaktighet och bemötande. Ambitionen var att genomföra en totalundersökning, men i vissa fall har en del personer inte erbjudits att delta i undersökningen. Deltagarna har fått information och fått lämna sitt samtycke till att delta i undersökningen. Inför undersökningen har varje kommun utsett hjälpare som kan vara deltagaren behjälplig vid ifyllandet av enkäten.

Resultatet visade att deltagarna upplevde verksamheterna som övervägande positivt. Men det finns ändå utvecklingsmöjligheter inom verksamhetsområdet. Resultatet visade att deltagarna hade låg grad av delaktighet vilket är anmärkningsvärt då tyngden i LSS handlar om delaktighet och inflytande, i såväl det egna livet som i samhällslivet. När det gäller arbetsmiljön var det få som skattat att det fanns problem i den. Arbetsmiljön är en viktig faktor för trivsel och även om resultatet var bra, är det noterbart att de problem som rapporterades handlade om ljudnivåer. Därför är detta viktigt att fundera kring och jobba vidare med. Merparten upplevde trygghet i sin dagliga verksamhet. Det skulle vara intressant att utveckla daglig verksamhet utifrån ett hälsofrämjande perspektiv som används i det traditionella arbetslivet. En känd modell som skulle kunna användas är KASAM modellen. Den ger möjlighet att arbete med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

Kontaktperson

Carolina Klockmo
Telefon: 070-383 09 89
carolina.klockmo@kfvn.se

Läs rapporten här